papillonlivet

Mina söta små juveler har åkt ut till pappa/husse på landet igen.
Eftersom matte ska till Stockholm i helgen.





Mina gosetjejer. Så mysiga dom är.



Två utslagna hjältinnor.
Så här lär det se ut när de kommer tillbaka från landet :)

Hade i uppdrag att utfodra min bror och hans sombos katter då de är på kryssning i helgen. Så jag, Tuffsan och Alva tog morgon (förmiddag) promenaden dit idag. Efter vi gjort det tyckte jag att vi kunde passa på att hälsa på hos farmor när vi ändå var i samma område. Hos farmor bor Alvas brosa Abbe. Gissa om han blev glad när jag kom med både morsan och syrran.

Det blev rejält med hundbus. Det brottades och jagades och lektes med mamma pipleksaker.

och jag fick fika! :-)

Nu är Tuffsan och Alva hemma hos mig igen. Pappa har varit med dom inne i stan hela dagen. De har varit ute i skogen vid svansta och promenerat och käkat lunch. De har varit hos Karin, veterinären i oxelösund och fick sig en varsin vaccinspruta Sen var dom hemma och vänta på att jag skulle komma hem. Gissa om dom var glada när jag kom hem.

Tuffsan var helt tokig och tossig, man kunde fan tro att hon hade
fått en adrenalinspruta istället för vaccin.

Nu ligger den ena på golvet och den andra i fåtöljen och snarkar ikapp.

Vi kanske ska ta och lägga oss alla tre i soffan istället och mysa och se en film......


Trevlig helg!

KS Djurvårdscenter AB

I fredags åkte vi till mor och far för att spendera helgen ute på landet! Eller Alva fick åka dit redan i onsdags och Tuffsan var ju redan där eftersom hon bor där delvis. Så kom jag i fredags som sagt. Även våra kissevänner var på landet. Det är så otroligt härligt att se mina kära djur ute på landet. De har det så skönt och de ser så lyckliga ut faktist.

Vad har vi gjort då?

Inte mycket egentligen faktiskt men det är skönt ändå. I lördags tog vi en åktur med bilen och lekte hemma med boll. Härligt :-)

I  söndags tog jag och pappa en cykeltur i skogen på diverse landsvögar och stigar. Tuffsan och Alva fick springa lösa med oss. Jisses vad de tyckte det var skoj!! Och oj vad de sprang. I lite mer än en timme var vi ute och spurtta. Hundarna hängde med och sprang på de tyckte det var urskoj. Självklart hade jga med mig kameran till mamma och pappa men inte tog jag några kort inte. När vi var ute och cyklade fick jag ett jättefint fotosenarium.... Pappa cyklade snett framför mig och Alva och Tuffsan sprang jämnsidersmed varnadra tätt mittimellan mig och pappa och solen sken! Det hade blivit ett jatttefint foto. Jag får bli bättre på det där med fotogrfering. I slutet av etappen var Tuffsan helt slut hon orkade verkligen inte hålla samma tempo som tidigare och som hon flåsade så man kan ju tro att hon var helt slut när vi kom hem...... Nej nej, det första stollan gjorde när vi kom hem var att hämta bollen och vill leka och jaga boll!!! Hur orkar hon??? Vart får mina hundar sin ork och energi ifrån???


Mysigt har vi haft iaf och nu är jag hemma och här är det alldeles tomt. Inga hundar och inga katter. De fick vara kvar och njuta av solen, friheten och landet hos pappa.

Idag har vi startat dagen med en morgon/förmiddags promenad i skogen på Ekens.

Jag och Alva (Tuffsan är hos pappa) gick iväg direkt efter frukost och tog lilla varvet som brukar ta 30-40 minuter. Fast det beror på hur mkt skoj vi hittar på, på vägen.

Alva fick gå lös i stort set hela spåret och vi mötte en hel del folk. Vi var ju inte direkt ensamma men då kallar jag in henne till min sida och hon sätter sig brevid mig oavsett om hon får godis eller ej.  Hennes placering är jag inte riktigt nöjd med men jag vet inte om det är något att lägga krut på eftersom hon faktiskt är så himla duktig och kommer direkt på kommando och sätter sig nära mig fast kanske inte alltid där jag vill. Så gjorde vi varje gång vi fick möte i skogen eller om det kom någon bakifrån. Hon sprang inte fram till en enda! Så himla duktig!

Några av det människor vi mötte i skogen var ju förstårs joggare. Men Alva skällde INTE på en endaste joggare!!! Shit vad stolt jag är. Duktiga lilla tjejen. För det gjorde hon förra sommaren Fick utbrott så fort det kom en joggare, skällde och slet i kopplet. Tror hon var rädd för dom. Men nu, min duktiga lilla tös, hon säger ingenting. Hon tittar knappt på dom. Hon kommer på min inkallning, sätter sen ner och sen går vi vidare när jag ger signal och hon säger inte ett pip. Det går inte och förklara hur glad och stolt jag är över henne. jag vet dock inte om det kan vara att hon just idag fick gå lös och att det var det som gjorde det lättare, att hon inte kände sig låst och trängd i koppel när det kom joggare. Vi får testa med koppel nästa gång och hoppas på att det funkar lika bra då och att det håller i sig framöver. För en del joggare har faktiskt fått en smärre hjärtattack när hon helt plötsligt gjorde utfall knappt en meter ifrån. Heehhehehe. Men nu är det slut på det.

Hon har blivit så duktig så!