papillonlivet

Finns det någon som kan berätta för mig varför hundar eller djur i allmänhet slutar att göra roliga saker så fort man tar fram kameran? Hur ska man lyckas fånga alla guldlägen på film? Eller ens på bild?
Det är inte lätt alla gånger.

Men jag tänker iaf publicera ett par mindra bra filmklipp här ändå:


1. Alva har fått en tuggboll med smak av kyckling.

Hon älskade den på en gång. Inte bara att tugga på utan att leka med. Så himla söt när hon kastar och slänger med bollen, skäller på den och lirar med bbollen med tassarna. Verkligen skitroligt och söt att se på.......

Men när matte sätter igång kameran så slutar vi givetvist
med det och nöjer oss med att bara ligga och tugga på den!



2. Favoritleksaken bollen i snöret.

Japp, den älskar hon. hon slänger med den och snurrar runt både hon själv och bollen.
Morrar och ger ifrån sig söta roliga ljud. Kan hålla på nonstop hur länge som helst

Men när matte sätter igång kameran är det inte fullt ut samma action som tidigare,
dessutom klipper grannen gräset och för ett himla oväsen så att Alva knappt hörs.




3. Kvällsbus i sängen.

När vi sover hos mamma och pappa har Alva tokiga grejer för sig.
Inget som hon brukar göra hemma. Innan vi sommnar vill hon alltid leka en stund med överkastet.
Hon skuttar som en antilop och grymtar och gör roliga läten och grejar och har sig.
Hon är skitrolig.

Men när matte tar fram kameren då är man helt enkelt inte riktigt lika rolig.


Ja så kan det gå när man försöker föreviga roliga stunder med de små liven.
Inte så lätt alla gånger.

:-)